USA English ‹ › UZ Uzbek

Found oc: 2264 words & 2 translates

English Ўзбек
On the territory of the Republic of Uzbekistan shall be prohibited establishment and functioning of private, cooperative organizations, public associations and their branches independently conducting any operational work, investigations, inquiries and other functions connected with combating crime. Ўзбекистон Республикаси ҳудудида жиноятчиликка қарши кураш бўйича тезкор-қидирув, тергов ва бошқа махсус вазифаларни мустақил равишда бажарувчи хусусий кооператив ташкилотлар, жамоат бирлашмалари ва уларнинг бўлинмаларини тузиш ҳамда уларнинг фаолият кўрсатиши таъқиқланади.
Public associations and citizens may render assistance to the law-enforcement bodies to safeguard legality and order, rights and freedoms of citizens. Қонунийлик ва ҳуқуқий тартиботни, фуқароларнинг ҳуқуқлари ва эркинликларини ҳимоя қилишда ҳуқуқни муҳофаза қилувчи органларга жамоат ташкилотлари ва фуқаролар ёрдам кўрсатишлари мумкин.
The state budget of Uzbekistan shall consist of the national budget, the budget of the Republic of Karakalpakstan and local budgets. Ўзбекистоннинг Давлат бюджети Республика бюджетидан, Қорақалпоғистон Республикаси бюджетидан ва маҳаллий бюджетлардан иборат.
PART SIX. PROCEDURE FOR ALTERING THE CONSTITUTION ОЛТИНЧИ БЎЛИМ. КОНСТИТУЦИЯГА ЎЗГАРТИРИШ КИРИТИШ ТАРТИБИ
Along with this, global climate shocks, growing scarcity of natural and water resources, decline in biodiversity, spread of dangerous infectious diseases have exposed the vulnerability of our societies as never before. They lead to destruction of existential common goods, threatening the basis of people’s life and reducing sources of income. Шу билан бир қаторда, глобал иқлим ўзгариши, табиий бойликлар ва сув ресурслари танқислигининг ортиши, биохилма-хилликка путур етиши ҳамда хавфли юқумли касалликлар тарқалиши жамиятларимизнинг заиф томонларини янада яққолроқ кўрсатиб бермоқда. Бу муаммолар инсоният тақдирига бевосита дахлдор бўлган муштарак қадрият ва неъматларнинг емирилишига олиб келиб, одамлар ҳаёти ва фаолиятига таҳдид солмоқда, уларнинг даромад манбаларини қисқартирмоқда.
The effective international cooperation makes the world more stable, predictable and prosperous. This is the most viable, accessible and closest way to solving common problems of our time as well as a universal insurance policy against the future challenges and shocks. Самарали халқаро ҳамкорлик – бу дунёда барқарор, ишончли ва фаровон тараққиётнинг энг муҳим омилидир. Айнан шундай ёндашув замонамизнинг долзарб муаммоларини баҳамжиҳат ҳал этиш, янги хавф-хатар ва ижтимоий ларзалардан ҳимояланиш учун энг аниқ, мақбул ва самарали йўл ҳисобланади.
The basis for the SCO’s international attractiveness is its non-bloc status, openness, non-targeting against third countries or the international organizations, equality and respect for the sovereignty of all participants, refusal to interfere in the internal affairs, as well as prevention of political confrontation and unhealthy rivalry. ШҲТнинг халқаро ташкилот сифатидаги жозибадорлиги унинг фаолияти асосини ташкил этадиган қуйидаги тамойилларда намоён бўлмоқда: Шанхай ҳамкорлик ташкилотининг турли блоклардан холи мақомга эга экани, очиқлик, учинчи мамлакатлар ёки халқаро ташкилотларга қарши қаратилмагани, барча иштирокчи томонларнинг тенглиги ва суверенитетини ҳурмат қилиш, ички ишларга аралашмаслик, сиёсий қарама-қаршилик ва ихтилофли рақибликка йўл қўймаслик.
I would say even more. Uzbekistan’s chairmanship in the SCO is a logical continuation of an active and open foreign policy course that has been pursued by our country in the last six years. This policy is embodied, above all, in Central Asia, the geographical core of SCO, where positive and irreversible processes of strengthening good-neighborliness and cooperation are now taking place. Шуни алоҳида таъкидлаш жоизки, мамлакатимизнинг ШҲТга раислиги юртимизда кейинги олти йилда амалга ошириб келинаётган фаол ва очиқ ташқи сиёсатнинг мантиқий давоми бўлди. Бу сиёсат, энг аввало, ШҲТнинг географик ўзаги бўлмиш, бугунги кунда яхши қўшничилик ва ҳамкорликни мустаҳкамлаш борасида ижобий ва ортга қайтмас жараёнлар рўй бераётган Марказий Осиё минтақасида амалга ошмоқда.
I am full of confidence that it is important and necessary for the SCO to share its success story with Afghanistan. This country is an integral part of the larger SCO space. The Afghan people need good neighbors and their support now more than ever. It is our moral obligation to extend a helping hand, to offer them effective ways of overcoming the years-long crisis by promoting socio-economic growth of the country, its integration into regional and global development processes. Шунга ишончим комилки, бугун ШҲТ доирасида шаклланган мана шундай ижобий ва муваффақиятли тажрибадан Афғонистонни ривожлантириш масаласида ҳам фойдаланиш ўта муҳим ва долзарбдир. Шак-шубҳасиз, Афғонистон ШҲТ маконининг ажралмас қисми саналади. Бугун афғон халқи қўшни ва хайрихоҳ давлатлар кўмагига ҳар қачонгидан ҳам муҳтож. Афғонистонга биргаликда ёрдам қўлини чўзишимиз, мамлакатнинг ижтимоий-иқтисодий ривожланишига, минтақавий ва глобал тараққиёт жараёнларига интеграциялашувига кўмаклашишимиз ва шу орқали ушбу давлатнинг кўп йиллик инқироздан чиқиши учун қулай шароит яратиб бериш бизнинг маънавий бурчимиздир.
The construction of the trans-Afghan corridor could become a symbol of such mutually beneficial inter-regional cooperation. It is also important to understand that by implementing joint infrastructure projects such as the Termez – Mazar-i-Sharif – Kabul – Peshawar railroad we are not just solving socio-economic, transport and communication problems, but also making a significant contribution to ensuring regional security. Бундай ўзаро манфаатли минтақалараро ҳамкорликнинг намунавий рамзи сифатида Трансафғон коридорининг қурилиши лойиҳасини айтиш мумкин. Шуни ҳам англаш муҳимки, “Термиз – Мозори Шариф – Кобул – Пешовар” темир йўли каби қўшма инфратузилма лойиҳаларини биргаликда амалга ошириш орқали, биз ижтимоий-иқтисодий ва транспорт-коммуникация вазифаларини ҳал этибгина қолмасдан, минтақавий хавфсизликни таъминлашга ҳам салмоқли ҳисса қўшишимиз мумкин.

Shavkat Mirziyoyev was born on July 24, 1957 in Zaamin District of Jizzakh Region to a family of doctors. He is an Uzbek by nationality, with higher education. In 1981 he graduated from the Tashkent Institute of Engineers of Irrigation and Mechanization of Agriculture and earned a degree in mechanical engineering. He holds a Ph.D. in Technical Sciences, Associate Professor.

Шавкат Миромонович Мирзиёев 1957 йил 24 июлда Жиззах вилоятининг Зомин туманида шифокор оиласида туғилган. Миллати – ўзбек. Олий маълумотли, 1981 йили Тошкент ирригация ва қишлоқ хўжалигини механизациялаш муҳандислари институтини тугатган. Муҳандис-механик мутахассислигига эга. Техника фанлари номзоди, доцент.

Shavkat Mirziyoyev started his career in 1981 at the Tashkent Institute of Engineers of Irrigation and Mechanization of Agriculture, where he served as a junior research fellow, senior lecturer, associate professor, and the vice rector for academic affairs. Меҳнат фаолиятини 1981 йилда Тошкент ирригация ва қишлоқ хўжалигини механизациялаш муҳандислари институтида бошлаб, кичик илмий ходим, катта ўқитувчи, доцент, ўқув ишлари бўйича проректор лавозимларида ишлади.
In 1992 Shavkat Mirziyoyev was appointed khokim (governor) of Mirzo Ulugbek District of the city of Tashkent. In 1996-2001 he served as khokim of Jizzakh Region, in 2001-2003 - khokim of Samarkand Region, and made a great contribution to the socio-economic development of the aforementioned district and the regions. 1992 йилда Тошкент шаҳрининг Мирзо Улуғбек тумани ҳокими лавозимига тайинланди. 1996-2001 йилларда Жиззах вилояти ҳокими, 2001-2003 йиллар мобайнида Самарқанд вилояти ҳокими лавозимларида ишлаб, мазкур туман ва вилоятларни ижтимоий-иқтисодий жиҳатдан ривожлантиришга катта ҳисса қўшди.
While working in the executive branch and at the same time as deputy of the Oliy Majlis of the Republic of Uzbekistan in 1995-2003, he has actively and fruitfully participated in the elaboration and adoption of important legislative acts on political and socio-economic development of the country and implementation of democratic reforms. Ижро ҳокимиятидаги фаолияти билан бир пайтда 1995-2003 йилларда Ўзбекистон Республикаси Олий Мажлисининг депутати сифатида ҳам мамлакатни сиёсий, ижтимоий-иқтисодий ривожлантириш ҳамда демократик ислоҳотларни амалга ошириш борасидаги муҳим қонун ҳужжатларини ишлаб чиқиш ва қабул қилиш жараёнида фаол иштирок этиб, самарали фаолият олиб борди.
From the early years of our Motherland’s Independence Shavkat Mirziyoyev earned a high trust of the first President of Uzbekistan Islam Karimov, by selflessly working as his colleague and close associate. Ш.М.Мирзиёев мамлакатимиз мустақилликка эришган илк йиллардан бошлаб Ўзбекистон Республикасининг Биринчи Президенти Ислом Каримовнинг юксак ишончини қозониб, унинг яқин сафдоши ва маслаҳатдоши сифатида самарали фаолият олиб бормоқда.
As head of the Government, he has shown tremendous abilities and outstanding leadership in implementation of wide-ranging socio-economic reforms, modernization and improvement of the country, realization of major and unique projects, development and protection of private property, radical increase in the share of small business and private enterprise in the economy and consolidation of their legal security. Ш.М.Мирзиёев Ҳукумат бошлиғи сифатида кенг кўламли ижтимоий-иқтисодий ислоҳотларни амалга ошириш, мамлакатимизни модернизация қилиш ва янгилаш, йирик ва ноёб лойиҳаларни ҳаётга жорий этиш, хусусий мулкни устувор даражада ривожлантириш, иқтисодиётда кичик бизнес ва хусусий тадбиркорликнинг улушини кескин ошириш ҳамда уларнинг ҳуқуқий ҳимоясини янада мустаҳкамлашда ўзининг юксак салоҳияти ва моҳир ташкилотчилик қобилиятини намоён этди.
In his activities Shavkat Mirziyoyev attached a special significance to economic development on the industrial basis, improvement of the country’s exporting potential, cardinal transformation of the agricultural sector, especially the extensive advancement of farming enterprise, profound processing of agricultural products, provision for food security of the nation and the guaranteed supply of goods to the population at reasonable prices. Мамлакат иқтисодиётини индустриал ривожлантириш, республиканинг экспорт салоҳиятини ошириш, аграр соҳани тубдан ислоҳ қилиш, айниқса, фермерлик ҳаракатини тараққий топтириш, қишлоқ хўжалиги маҳсулотларини чуқур қайта ишлаш, республикада озиқ-овқат хавфсизлигини таъминлаш ва аҳолини кафолатланган ва арзон маҳсулотлар билан таъминлаш ишларига устувор даражада эътибор қаратди.
In his activities, along with socio-economic dimension, a significant emphasis is placed – as a priority focus – on the progress of education, science and healthcare in accordance with modern requirements, creation of conditions necessary for the formation of healthy and comprehensively advanced younger generation, protection of motherhood and childhood. Ш.М.Мирзиёевнинг фаолиятида социал-иқтисодий масалалар билан бир қаторда таълим, фан, соғлиқни сақлаш тизимларини замонавий талаблар асосида ривожлантириш, ёшларнинг соғлом ва баркамол бўлиб вояга етишлари учун муносиб шарт-шароитлар яратиш, оналик ва болаликни кучли муҳофаза қилиш устувор вазифа сифатида муҳим ўрин эгаллади.
He has paid much attention to further enhancement of the credibility of the unique institution of self-government – makhalla, other social organizations, consistent consolidation of their role in the community through broad involvement in the process of democratic reforms, as well as the preservation and enrichment of national spiritual values. Ўзини ўзи бошқаришнинг ноёб институти бўлган маҳалланинг нуфузи ва обрўсини янада ошириш, шунингдек, бошқа жамоат ташкилотларини демократик ислоҳотларга кенг жалб этиш орқали жамиятда уларнинг мавқеини мустаҳкамлаш, миллий маънавий қадриятларни эъзозлаш ва изчил ривожлантириш ишларига юқори даражада эътибор қаратди.
Along with this, in addressing the economic and social issues Shavkat Mirziyoyev directly supervised the efforts to build up comprehensive mutually beneficial cooperation with other countries, international organizations and financial institutions, as well as important agreements that serve the national interests and economic development of the country. Қайд этилганлар билан бир қаторда, иқтисодий ва ижтимоий вазифаларни амалга оширишда хорижий давлатлар ва халқаро тузилмалар, шунингдек, халқаро молия институтлари билан ҳар томонлама ўзаро ҳамкорликни кучайтириш орқали мамлакатимизнинг миллий манфаатларига ва иқтисодий ривожланишига хизмат қиладиган келишувларга эришишда бевосита раҳбарлик қилди.